The Bioeconomy Regions samarbetspartner i4Plastics har en viktig roll att fylla.

– Vi jobbar med att sprida kompetensen om alternativen som finns inom plastindustrin, säger vd Ole Vidar Lyngstad.

Ole Vidar Lyngstad, vd på det norska klustret i4Plastics.

I4Plastics i norska Raufoss har ett 20-tal företag och kompetensaktörer knutna till sig. Klustret arbetar med nätverksbyggande, värdeskapande, utveckling och innovation inom plastindustrin. De arrangerar mötesplatser och kurser, bidrar till kompetensutveckling och utvecklar samarbetsprojekt mellan företagen.

Vad är ert huvudsakliga mål och syfte?

– Vi ska vare en relationsbyggare och påverkare på samhället runt om oss och bidra till studentrekryteringen inom området. Långsiktigt är målet att öka konkurrenskraften till plastindustrin. Man kan inte gå in i framtiden som för tio år sedan. Nu måste man ha ett medvetet förhållningssätt till FN:s globala hållbarhetsmål.

Varför är ni viktiga?

– Vi vill påverka industrin att gå i riktning mot det gröna skiftet och jobbar med att sprida kompetensen om alternativen som finns. Vi visar på att de kan använda returplast och har kartlagt och listat alla bioplaster som existerar, både bionedbrytbara och biobaserade och gjort en lista på alla leverantörer.

Kan du ge exempel på andra forsknings- och utvecklingsprojekt som ni sysslar med?

– Vi har fått ett projekt finansierat som fokuserar på att hitta områden där bioplast skulle kunna ersätta plast. Till exempel vägborstar som används på bilvägar och flygplatser. De slits ned medan de används så att plast hamnar på avvägar; i naturen alltså. Vi tittar på hur man skulle kunna ersätta den plasten. Målet är att det bionedbrytbara materialet som slits bort ska försvinna från naturen på två år.

Hur är det att jobba med det här?

– Det är spännande. Kunderna till medlemsföretagen är i varierande grad mogna för omställningen. En del känner till utmaningen och de olika materialen, medan andra tror att det bara är att göra ett materialbyte så är problemet löst. Dessutom är begreppsförvirringen stor kring om materialet är biobaserat, bionedbrytbart eller bådadera. Det handlar mycket om kunskapsöverföring för att tydliggöra det här för företagen.

I4Plastics medlemmar finns inom den plastberarbetande industrin och relaterande näringar. Här är bilder från Hexagon och Plasto.

Känns det som det går i rätt riktning?

– Ja, men det går inte så väldigt fort. Det kommer nya direktiv från EU och vi hjälper till och förenklar och förklarar de nya kraven. På sikt kanske man väljer mer biobaserade material eller cirkulär plast. Men många, exempelvis bilindustrin, har produkter som har stora krav på lång livstid och det kanske inte är plasten som är den stora syndaren. I en livscykelanalys av exempelvis en lastbil så kanske viktminskning ger en större positiv effekt på miljön än om du byter ut en plastdel mot biobaserad plast.

Vad tycker du om plast?

– Plast har blivit ett skällsord i media. Det är viktigt att vi kan visa att plast även har många positiva sidor. Man kan bara konstatera att behovet av plast är väldigt stort. Det är inget man slutar att använda från en dag till en annan. Men man borde hantera plasten i tillverkningen, och speciellt när det gäller produktens livstid, på ett bättre sätt än vi gör idag. Det är inte plasten i sig själv som är problemet, det är plast som man släpper ut i naturen.  Hade vi tagit hand om allt och inget släppts ut i naturen hade det inte blivit sådana uppslag i media.